Vad kan man göra för att minimera smittspridning inomhus?

Nu när höstvindarna blåser och temperaturen droppar så kommer vi att börja vistas mer inomhus igen. Förutom allt mysigt det innebär (läs – tända ljus, krypa upp i soffan, in under filten och på med favvofilmen) så kommer ju en tråkig aspekt in i bilden också. Risken för smittspridning ökar igen.

Smittspridning

Visste du att bakom varje förkylning döljer sig ett av hundratals olika förkylningsvirus? Ord som har varit svåra att undgå den senaste tiden är droppsmitta och virusspridning. Dessa droppar, eller aerosoler, når vanligtvis inte längre än en armlängds avstånd innan de faller till golvet. Men mindre aerosoler från nysningar kan färdas längre än 1 m. De flesta studerade virus har en diameter mellan 0,01 och 0,4µm (mikrometer). För att ställa det i relation till något så är ett hårstrå 60-120 mikrometer.

För att visualisera hur virus kan spridas finns ett jättebra videoklipp från Fråga Lund. Kan starkt rekommenderas.

Så vad kan man då göra för att minimera smittspridning?

Vi har hört Folkhälsomyndighetens råd dag ut och dag in sedan i våras, men en del andra råd har inte kommunicerats ut i samma grad. I vår bransch finns det exempelvis rekommendationer och råd från organisationerna Svensk Ventilation (som kommer från den europeiska organisationen Eurovent) och REHVA. Därför tar vi tillfället i akt att lyfta fram dem och förklara dem på ett lite enklare sätt.

Branschrekommendationer

Som tidigare nämnt kan virus finnas i droppar som är så små att de hänger kvar i luften tillräckligt länge för att följa med när luften rör sig inomhus. Därför bör man sträva efter att hålla nere koncentrationen av luftburna droppar. När det gäller att minska risken för smittspridning i lokaler ser Svensk Ventilations rekommendationer ut så här:

  • Upprätthåll effektiv ventilation och säkerställ luftflödena. Med andra ord, se till att ventilationssystemet fungerar enligt specifikation. Rätt mängd frisk luft ska tillföras och dålig luft ska föras ut via frånluftssystemet.
  • Stäng av eventuell återluft, så att all tilluft om möjligt består av uteluft. Uteluft = frisk luft. D.v.s. återanvänd inte den dåliga luften.
  • Kör ventilationen i kontinuerlig drift. Alternativt kör igång ventilationen två timmar före lokalen används och fortsätt köra två timmar efter vistelseperioden.
  • Kontrollera att luftbehandlingsaggregaten är injusterade med rätt tryckbalans (d.v.s. att de fungerar enligt specifikation) och att service är utförd enligt tillverkarens anvisningar.
  • Byt filter som vanligt, alltså när kalendern eller övervakningssystemet indikerar att det är dags. Följ god generell praxis vid filterbyten. Se till att personalen följer de vanliga skyddsåtgärderna: heltäckande kläder, handskar, andningsmask och skyddsglasögon. Lägg det gamla filtret i en plastpåse och försegla den.

Än så länge finns inga specifika rekommendationer för bostäder, men generellt gäller samma som för lokaler, dvs låt ventilationen gå som vanligt, byt filter enligt rekommendationer och vädra extra vid behov.

Om du inte är säker på att du har rätt luftflöden kan du mäta CO2- eller eCO2-nivån som en bra indikator (se blogginlägg ”Hur påverkas vi av för höga koldioxid-nivåer inomhus?”). Be din ventilationsinstallatör att kontrollera injusteringen av systemet eller installera mätdon baserade på ultraljudsteknik för bäst noggrannhet i tilluftskanalerna när det kommer till kontroll av det levererade luftflödet. Som en tumregel bör du få 30 till 50 m³ utomhusluft per timme och person.

Rekommendationerna baseras på: