Luftfuktighet och hälsa – vad vet du om det?

I vårt förra inlägg bekantade vi oss med området temperatur. Nu är det dags för nästa inomhusklimatsparameter – luftfuktighet.

Luftfuktighet är ett mått på mängden, eller andelen, vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan beskrivas med flera olika mått:

  • absolut fuktighet (g vatten/m3)
  • relativ fuktighet (%)
  • daggpunkt (°C)
  • våt temperatur (°C)
  • m.fl.

Temperatur och luftfuktighet

På vintern är den relativa luftfuktigheten som högst. Här i Sverige ligger den vanligtvis mellan 85 och 95 %. Men den relativa luftfuktigheten förändras snabbt i takt med att temperaturen förändras. Om temperaturen stiger med en grad sjunker den relativa luftfuktigheten med 6 %, medan en ökning av temperaturen med fem grader ger en minskning av den relativa luftfuktigheten med 26 %. Av den anledningen använder man ofta värme för att hålla nere luftfuktigheten, d.v.s. avfuktare.

Omvänt kommer den relativa luftfuktigheten att öka markant när temperaturen sjunker. Och när mättnadsånghalten uppnås kommer vanligt vatten att bildas ur luften. Vilket i sin tur kan orsaka fuktskador.

Obehag orsakat av torr luft

Vi upplever mer obehag kopplat till relativ luftfuktighet på vintern. Även om det snöar och den relativa luftfuktigheten utomhus är hög, så kommer ju luften att värmas upp när den kommer in i en byggnad, vilket leder till att dess nya relativa fuktighet mycket låg. Och det i sin tur gör luften mycket torr. Det är inte ovanligt att vi får väldigt låga luftfuktighetsnivåer (10-35%), vilket ofta leder till irriterade och torra slemhinnor, vilket gör oss mer mottagliga för virus. Låg luftfuktighet är också en vanlig orsak till näsblod, torra ögon, torr hud, obehag i bihålor och ibland också allergier och andningsproblem.

Statisk elektricitet

Du kanske också har upplevt statisk elektricitet, vilket också är vanligt när luften är torr. Stötar och gnistor orsakade av statisk elektricitet orsakas oftast av att ämnen gnuggas mot varandra och skapar friktion. För att friktionen ska skapa en statisk laddning måste den relativa fuktigheten vara under 40 procent. Fenomenet kallas också ESD (elektrostatisk urladdning).

Vad kan jag göra åt torr luft?

Under senare år har torr luft blivit lite av ett mode-ord och många människor har mer och mer börjat efterfråga luftfuktare. Vi upplever luften för torr och då blir lösningen ofta att addera fukt. Många gånger är diagnosen torr luft felaktig. Istället kan det vara för temperaturen som är för hög eller att det är för mycket föroreningar i luften. Att sänka temperaturen ger en högre relativ luftfuktighet. Därför är den första och lättaste lösningen när luften känns för torr att sänka temperaturen något. Om det inte hjälper, slå på din luftfuktare. Och om du inte har ett, är några enkla sätt att öka fuktigheten att spraya vatten på dina gardiner, koka vatten eller torka tvätten i ditt rum. Om du gör detta sparar du också din elräkning jämfört med att sätta igång en luftfuktare.

Hur påverkar hög luftfuktighet?

Den relativa fuktigheten påverkar både vår hälsa och våra hus. Mögel- och rötsvampar kräver en hög relativ fuktighet för att kunna växa (65-100%). Det finns tusentals olika sorters mögel, och en hel del av dem kan vara nyttiga för oss (exempelvis som penicillin), medan vissa mögelsorter avger gaser som är giftiga för oss. När man får mögeltillväxt kan hela ekologiska system bestående av olika mögelsorter och bakterier skapas. För att förenkla brukar man benämna både mögel och bakterier som ”mikrobiell tillväxt”. För hög luftfuktighet kan ge hälsobesvär såsom astma, nysningar, rinnande näsa, röda ögon och hudutslag.

Det har gjorts en hel del forskning kring hur mögel egentligen påverkar människor, framförallt gällande barn. Ett flertal studier visar att barn som bor i hus med fukt- och mögelskador oftare utvecklar allergier och luftrörsbesvär. En av de mest omfattande är den så kallade Värmlandsstudien där 14 000 barn ingick.

För hög luftfuktighet kan också orsaka skador på byggnaden. Fönsterbrädor och takfönster exponeras ofta. I redan fuktiga rum som badrum och tvättstuga, såväl som i mycket små rum eller garderober, kan hög luftfuktighet orsaka skador genom att samla vatten om ventilationen är dålig. Håll utkik efter imma eller vattendroppar på insidan av fönster, speglar eller glasytor, unken eller “rå” källarlukt, fuktfläckar, bubblor i tapet eller i färglager, eller om du har puts som släpper.

Vad kan jag själv göra åt hög luftfuktighet?

När luftfuktigheten når för höga nivåer kan du antingen öka ventilationen eller slå på din avfuktare för. Om du inte har ett ventilationssystem eller en avfuktare är ett tips att använda bakpulver. Lägg lite i en skål och täck den med lite fiberduk.

Om du konstant har en väldigt hög luftfuktighet kanske du bör kontrollera vattenrör för vattenläckor. Och om du ser vattenringar i taket eller på väggarna så är det en tydlig indikation på att du kan ha läckor.

Så, vad är en optimal relativ luftfuktighetsnivå då?

Om du gör lite efterforskningar i ämnet kommer du hitta lite olika siffror, men vår rekommendation är att den ska vara mellan 40%-60%. Det är en sund nivå både för människor och byggnader. I bilden nedan presenterar vi en översikt över relativ luftfuktighet, temperatur och vad de olika nivåerna medför:

luftfuktighet och temperatur
Översikt relativ luftfuktighet och temperatur.

Detta täcker grunderna när det gäller relativ luftfuktighet. I nästa blogginlägg kommer vi att prata mer om koldioxid. En parameter som ofta används för att styra inomhusklimatet. Fram till dess, tveka inte att kontakta oss om du har idéer om inomhusluft som du vill “ventilera”.